anneliviberg

Idag regnade det. Vi roade oss på Carrefour. B köpte en våg. Han ska ju springa göteborgsvarvet igen och ska visst se till att han ser lika anorektisk ut som maratonlöpare brukar göra.
Jag undviker vågen. Jag lever trots allt i Spanien nu. Här löser man allt med mat. Barcas ( jag kan inte skriva det där c:t rätt) coach bjuder Zlatan på middag för att få honom att göra mål igen. Den goda middagen är säkert det sista spanjorerna avstår ifrån trots att så många många är arbetslösa och ekonomin i landet är dålig.
Restaurangerna sänker sina middagspriser. På söndagarna är det fullt överallt.

Carola har utmärkt sig igen. Den här gången förklarar hon naturkatastrofen i Haiti. Hjälp! Jag är här ett mål för Jehovas vittnen. Ständigt blir jag stoppad av dessa vänliga tanter. I början räckte det att jag sa att jag inte förstod spanska eller valenciana. Sedan började de fråga om jag talade engelska och stoppade en engelsk sida i Vakttornet i min hand och väntade att jag skulle läsa. Nuförtiden kan jag för säkerhets skull inga språk alls.