anneliviberg

Årets krikonkrig närmar sig sitt slut. Kvar finns ett blodbad av överkörda krikon på gatan. I år har B varit i stort sett en ensam soldat mot krikonen. Att ni inte tar vara på frukterna, säger folk till mig. Hur tar man vara på tusentals krikon som ramlar rakt ner på gatan? Dessutom är vi inte de rätta att ta vara på något som växer. Ekoboxen varannan vecka är vår lösning.
E har åkt hem. Lite tomt hemma. Jag kan komma den artonde december säger hon. Det kännns väldigt långt borta och overkligt än så länge.